Böljande kullar badande i strågult med medeltida städer som Siena och Florence, slott och kyrkor blandat med olivträd och rankor.
Sangiovese från Toscana är en druva som länge varit instängd i en stråomsluten flaska men som numer har en strålande utsikt - också internationellt.
Tillsammans med nebbiolo är sangiovese idag den mest kända italienska druvan. Den utgör ryggraden i viner från Chianti. I Brunello di Montalcino tar den på högre nivå upp kampen med Barollo och nebbiolon. Sangiovese ingår också i många av Italiens så kallade "superbordsviner". Den odlas mest i centrala Italien, speciellt Toscana, men också i södra delarna.
Viner av sangiovese smakar olika. Detta beror givetvis på var och hur vinbonden odlar och framställer sitt vin. Men också vilken sorts (klon) av rankan sangiovese han valt. Vanligt är dock att en sangiovese är medel till fylligt rött med jordigare toner av anis, läder, tobak och lite frukt som körsbär och hallon. De har oftast en tydlig syra, runt 13 procent alkohol och kärvhet lik körsbärskärnor. Färgintensiteten är relativt svag och ofta har vinet en orange ton i kanten.
De två mest kända klonerna är sangiovese grosso och piccolo. På namnet hörs att grosso är större och piccolo mindre. Av grosso finns i sin tur en känd klon som heter brunello - fritt översatt "den lilla bruna". Av denna görs de kraftiga, fylliga och kryddiga Brunello de Montalcino samt Vino Nobile de Montepulciano. Dessa håller att lagras i flera år. Årgången 1997 är en av de bästa. Vinerna härifrån är dock dyra men passar utmärkt till rätter med kraftigare smaker med vilt och nöt.
Värt att besöka är den vackra byn Montalcino och det påkostade "vinslottet" Castello Banfi. Väster om Florence ligger Carmignano som gör ett mellanting mellan en Chianti och en Brunello.
Druvsorten Montepulciano har inte något med Vino Nobile di Montepulciano att göra. Det är en gammal blå druvsort som är mycket populär i Abruzzerna. Vinet kallas Montepulciano d'Abruzzo - när de är som bäst påminner de om Sangiovese.
Namnet sangiovese kommer av latinets "sanguis jovis" - Jupiters blod. Namnet passar speciellt bra in på vinerna de kraftiga vinerna av brunello. Men går man tillbaks i tiden så led Chiantivinerna av dåligt rykte. Vinodlarna tillsatte för mycket vitt vin. Jo, det var och är faktiskt tillåtet.
De senaste åren har utveckling, lagar och teknik gått framåt i hela Italien. Över landet anammar vinfirmor modernare framställning och vetenskap men behåller samtidigt traditioner med ett enligt min mening mycket njutbart resultat.
I Chianti höjdes 1984 mängden sangiovese från 80 till 90 procent i Chiantiblandningarna. Urvalet av rankor, växtplatser, skördeuttag samt mer kunskap och noggrannhet garanterar idag att Chianti håller en robustare och jämnare kvalitet.
Utvecklingen har gjort att Toscana inte längre har ensamrätt på god sangiovese. På Systembolaget hittar jag flera mycket prisvärda viner från grannen Umbrien. Sangiovese finns även i begränsad omfattning i Argentina Kalifornien och Australien med en spännande utveckling framför sig.
Superbordsvinerna då? Ja, i Chianti är de i princip ett minne blott. Men bakrunden är som följer. I Toscana experimenterade många vinbönder med att tillsätta andra druvor. Framförallt cabernet sauvignon. Enligt vinlagen dock ej tillåtet. Dessa viner degraderades och kunde säljas som bordsviner. Men snart mycket uppskattade och dyra sådana. De kallades "supertuscans" eller superbordsviner.
För att inte helt tappa greppet har man nu höjt mängden tillåten cabernet sauvignon i Chianti till hela 25 procent vilket innebär att bordsvinerna hamnar under klassificeringen DOC Chianti. Ett av de mest kända är Antinori Tignanello gjord på 80% sangiovese och 20% cabernet sauvignon.
Toscana är inte bara känt för sina viner. Här finner vi en avslappnad matkultur och livsstil som under de senaste åren invaderat oss. Maten är enkel med rena smaker och färska råvaror. Prova en Chianti med antipasto på oliver, bröd med pesto, charkuterier som prosciutto och korv, inlagd kapris och soltorkade tomater.
Fortsätt med en enkel pasta med tomatsås, parmesan och strimlat rökt fläsk. Stek en fin bit kött eller fisk och servera med fräst spenat, vita bönor, rödlök och olivolja och njut tillsammans med en Brunello di Montalcino. Kör vidare med lite ost och avsluta med espresso och kanske en grappa. Gärna en mandelskorpa också eller slå till med tiramisu och sött vin santo.
>> Fler artiklar från Flavourrider
Varmt rekommenderad sangiovese under 70 kr
2344, Farnese Sangiovese, Italien, 750ml, 52 kr
22360, Sangiovese Rustichello di Boninsegna, Melini, Italien, 750ml, 68 kr
Mycket prisvärda sangiovese under 90 kr
22322, Bengt Frithiofsson Collection Sangiovese, Italien, 750ml, 60 kr
32414, Amfora Montepulciano Sangiovese, 1999, Italien, 750ml, 65 kr
12375, Melini Chianti, Italien, 750ml, 73 kr
2388, Sangiovese La Carraia, Italien, 750ml, 76 kr
2394, Vitiano, 2001, Italien, 750ml, 84 kr
Dyrare men varmt rekommenderade
22382, Marchese Antinori Riserva, 1997, Italien, 750ml, 149 kr (mycket bra årgång)
12357, Brunello di Montalcino, 1997, Italien, 750ml, Col D'Orcia, 228 kr
42313, Summus, Castello Banfi, 1997, Italien, 750ml, 274 kr
Varmt rekommenderat från beställningssortimentet eller viss butik
85357, Danzante Sangiovese, Frescobaldi-Mondavi, 2000, Italien, 750ml, 83 kr BS*
83448, Le Volte Vino da Tavola, Tenuta dell'Ornellaia, 2000, Italien, 750ml, 152 kr BS*
32206, Castello di Fonterutoli, 1999, Italien, 750ml, 320 kr BS*
32439, Tignanello, 1998, Italien, 750ml, 390 kr (finns kvar i vissa butiker)
85373, Brunello di Montalcino, Poggio Antico, 1997, Italien, 750ml, 375 kr BS*
BS* - beställningssortimentet
>> Fler artiklar från Flavourrider
© Henrik Mattsson
Malmö